And we only get judged by what we do? 

Eller vad säger ni?
Känns ganska frustrerande att leva i en värld då allt handlar om hur du ser ut, vad du gör och hur du beter dig. Att leva i en värld där det inte ens är okej att vara olika. Utan att för att bli accepterad ska man se ut som alla andra, bete sig som alla andra och göra som alla andra. Vad hände med ordet unik? 

Av egna erfarenheter kan jag ju säga, att jag lyssnar på Jill Johnson, flera flera gånger har jag fått olika former av idiot förklaringar för det. Men, varför blir jag konstig bara för att jag gillar en viss musik. Vad gör det mig mindre värd än dig? 
Folk som gillar hästar, katter, fotboll, måla, spela musik, whatever. Vi är alla människor. Vi är olika. 

Att döma folk efter utseendet är som att bevisa rakt utav att du har ett mindre utvecklat system i hjärnan. Dock vet jag att alla dömer, även jag. Men dock vet jag att det är ett stort fel jag gör och jag skäms över det. Jag är jätterädd för människor med fetma, jag försöker undvika dem. Men även om man lär känna dem så är de precis som oss.
Man behöver inte vara snyggast för att vara trevlig. 

Jag får ofta höra att jag är fet, tjock, fyllig, kurvig, mullig, perfekt, fin, ful, vidrig, vackrast. Ni förstår vad jag menar. Och visst, jag är större, det gör mig dock inte fulare än smalare.  För vi är precis samma sak. Kött och blod. Jag är vacker, på mitt vis. Eller hur?
Lika sant som att du är vacker på ditt vis. Alla har en vacker sida. Dock att människor är så trångsynta är inte ditt fel. Vad folk än kommer säga till dig, så är du vacker. Även om allt känns hopplöst kommer det alltid finnas någon för dig. Kommer alltid vara någon som ser din vackraste sida.

Alltså babbel babbel.
Lyssna på denna låt och var glada istället.
Sugarbabes - Ugly